So I walk out these wandering dreams of the north road. Dressed gold and green

Skriver här så sällan att jag glömmer vad jag har berättat eller inte. Inga nya foton i min samling och inget vettigt att säga heller. Har målat om i mitt rum, satt upp vinyler på väggen och bakat bröd. Lyssnar in nya album och drömmer mig bort till festivaler och sommarnätter. Känner ett stort behov av att komma iväg, inte bara sitta hemma och stirra in i väggen. Grizzly Bear spelas i högtalarna och jag skriver listor på vinylskivor som ska införskaffas. Det är det enda jag lägger pengar på numera, musik, konserter och tågbiljetter. Men mig gör det inget, det är så de ska spenderas. Det är så de spenderas bäst. 

Det börjar redan mörkna ute nu, det är höstmörkret som intar. Hösten är förövrigt min bästa årstid, speciellt Oktober. Älskar regn och den grå himlen i kontrast till de färgglada löven som finns på tre olika nivåer i mitt synfält. Jag älskar den bitande kylan som gör att man inte riktigt vet hur man ska klä sig och regnstänket som nästan inte märks när det träffar ansiktet. 

You're more than I can believe would ever come my way. Mistaken for a vision, something of my own creation.

Har tagit bort mitt konto från twitter ett tag, blir så stressad och irriterad av det. Ett socialt forum som gått från att vara roligt, fint och ett sätt att möta nya människor på till att vara en plats där det råder någon slags hierarki och där folk lider av hybris och är både indirekt och direkt elaka mot varandra. Men men, det finns fortfarande många där som jag tycker om, så jag kommer att aktivera mitt konto snart igen!

Sitter mest hemma och pluggar, är sönderstressad av skolan och trött på allting omkring mig. Men det går över, det kommer sådana perioder ibland. Visserligen har det varit ovanligt många såna perioder just detta året och det kommer att komma fler, men det kommer också att gå över, hur jobbigt det än är. Men ni vet, man är bara trött och besviken på precis allting. Känner att man inte passar in, att man placeras i ett annat fack än de omkring en. Att ingen förstår en och att det aldrig kommer finnas någon som gör det. Jag har haft en väldigt jobbig sommar och det känns som att hösten kommer bli likadan, men jag försöker verkligen att motarbeta detta. Nu låter det som att "allt är förlorat och kommer aldrig någonsin bli bra igen" men så är det inte, det är bara så att de negativa tankarna har övertag just nu, men det vänder, oroa dig inte.

En positiv sak med denna hösten är i alla fall alla konserter jag ska på. Just nu ser planen ut såhär: The Vaccines 27e Oktober i Lund, M83 i Köpenhamn 5e November, Ulf Lundell 8e Noveber i Jönköping och The xx 27e Noveber i Göteborg.