Måste ordna upp detta, ta tag i saker för såhär kan man inte må hela tiden. Det är inte bra för någon alls. Men det är svårt att göra förändringar hur mycket man än försöker. Det är sånt som får ta sin tid ibland även om det tar väldigt lång tid. Har så mycket kluvna känslor om allting och är vilsen i denna stora världen. Allting känns nytt och okänt på ett obehagligt vis. Har egentligen inte lust med någonting. Sitter och säger "jag vill inte åka till Hultsfred, jag vill inte åka till Hultsfred, jag vill inte längre, jag vill inte längre" och lite så känns det. Skulle egentligen hellre just nu sitta hemma på mitt rum och spela gitarr och vända mig bort från omvärlden ett slag. Det skulle kännas bättre, det längtar jag efter. Men om jag skulle göra det så skulle jag svika mig själv något otroligt mycket. Går emot mig själv så himla mycket hela tiden, jag är som en repulsion mellan två magneter. Men det är kanske bara något tillfälligt, något som liksom går över tillslut. Men just nu känns det inte bra. Är trött på att alla kvällar ser likadana ut, det är inte bra alls på något vis. Lämnar folk med frågor och har egentligen inget svar själv. Försöker vara något jag inte är. Pressar mig själv till det yttersta tills jag inte har någon tankeförmåga kvar, tills det som är kvar är tomt, vakuum, ingenting. Svart.
Jag får det säkert att låta mycket hemskare än vad det är, men det blir lätt så, det är så svårt. Allting är ett enda stort virrvarr av tankar och frågor. Överanalyserar allting och går igenom händelseförlopp tills jag inte vet om det har hänt eller om det är mina egna tankar och fantasier. Vill bara inte att detta ska gå ut över alla andra, men det kanske gör det. Känner mig så otroligt självisk att jag mår illa över det. Men tack för att ni står ut med mig och mina brister och svagheter.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar